Det sägs att…

… det är vinter ute
… att det är så mycket snö ute
… att det är snökaos och de inte hinner ploga i tid
… att barnen skulle tycka det är kul att rulla runt i all snö
… att det snart är jul
… att det är fjärde advent i morgon och man då i alla fall borde ha fått upp åtminstone en stjärna eller julljusstake i fönstret

I år gäller det inte oss. Hela december har förflutit i ett töcken. Först inomhus för vattkoppor i två veckor.

Sen har jag sovit mig igenom två dagar efter torsdagens magsjuka.

Och ikväll var det Storasysters tur. Precis 48 timmar efter mig. Hon har varit gnällig och petig hela dagen och vi har inte fattat varför (den lilla tid som jag nu har varit vaken…). Strax innan läggdags kom det. Nu sover hon i sin säng och vi hoppas vi slipper en kräknatt.

Önskelista för jul?
Hmmm… Få se nu… Ett knippe friska och pigga barn och en korg med julmat kanske.

Julklapparna fixar väl tomten?

Årets julkort

Planen var att vi skulle ta kort på barnen snart och skicka julkort. Och att vi skulle ta ”bebiskort” hos fotograf på Lillebror som julklapp.

Vad tycker du, blir det fina kort att sätta på väggen om vi träffar fotograf snart tror du?

Veckans egentid

Fredag 15.00

Dagens och veckans första lugna stund består i att jag vagnar lilla Prick minst en gång varannan minut för att han ska kunna sova vidare, stora Prick läser Bamse i sin säng bredvid mormor som sover.

Själv nöjer jag mig med ljummet te, lussebulle från Fiafiber och njuter av lugnet att slippa trösta och bada kliande barn för en liten stund. Allt är relativt.

Prick prick prick prick

Nu sover hon äntligen. Igen. Tryggt omgiven av hunden Fifi, Poo och älskade filten. Klockan är ju ändå bara kvart över elva på kvällen.

Dagen i korthet har gått ut på att gå mellan kök och vardagsrum och badrum för att serva, äta, byta och natta. Tog mig en liten tjuvlur i soffan på eftermiddagen när Lilla Pricken sov. Sen var det full fart igen.

Två timmars nattning om jag inte räknar med vällingtid och mys i soffan. Lilla Prick var orolig och kliade sig en del. Stora Prick somnade runt halv nio och vaknade igen klockan tio. Det kliade!!!

Håll tummarna! Nu ska även jag sova.

Prick prick prick

Hemma på min gata i stan…

… har det varit prickar ute och gått ett tag nu. Prickarna har spridit sig från barn till barn. Med prick två veckors mellanrum. Nu har prickarna flyttat in hos oss ett tag.

Jag tyckte det var smart om båda fick prickarna på samma gång så jag bjöd hem en liten prickig tjej för prick femton dagar sen.

Prick fjorton dagar senare visar sig första symptomen med trötthet och feber. Prick som inkubationstiden säger.

När jag bjöd hem den prickiga tjejen glömde jag detaljen med att han som går upp på natten när barnen vaknar är borta på kurs prick två nätter och tre kvällar lite mer än två veckor senare.

Nu är jag inte lika pricksäker på att det va en så smart idé längre. Jag är prickigt rastlös och sällskapssjuk efter bara tre och en halv timme. Och det är prick 58 timmar tills han kommer hem igen. Har halva tiden gått än?

Vem vill komma hit och leka? Barnen klarar sig nog fint ändå. Jag är mer orolig för mig själv.

Falskt alarm

Måste säga att det blev lugnare än jag förväntade mig att vara hemma själv med båda barnen i fyra dagar och tre nätter. Öronvärk och sömnbesvär till trots. Det har såklart att göra med att jag har så mycket mer ork nu än jag haft på lääääänge. Även fast jag får sova dåligt. Kanske kanske är jag en smula gladare när jag får sova ostört, men vem får det som småbarnsmorsa?

Öroninflammationen la sig snabbt. Hon klagade lite under söndagen, men bara om jag frågade. Vi var inne och tog det lugnt hela söndagen. Inte ut i något blåsväder heller på måndagen. Tyvärr måste jag erkänna att jag slarvade med mössan på lördagen när hon var till Nyckelviken med en granne på lördagen. Det var ju rätt varmt och jag tänkte inte på hur blåsigt det var och missade att skicka med mössa.

Ska inte upprepas!

Om jag inte tar alldeles fel har det hänt en gång tidigare. Att hon fått ont i öronen efter en blåsig dag ute utan mössa. Tack och lov gillar hon att ha mössa och det har aldrig varit problem att få på den. Snarare att ta av den när det är för varmt…

Mutornas intåg

För att få i henne en alvedon mot värk och utvidgande nässprej i natt kom mutorna igång igen.

Hon har börjat få upp ögonen för troll så jag trollade… fram min låda i förrådet med mina gamla troll (tänk att jag har dem kvar!!) och hon fick välja ett.

Gissa vad hon fick för namn…

Lotten

Inte är det håret som gör det i alla fall. Eller vad tror du?

Dåliga kombinationer

Sin vana trogen vaknade han samtidigt som jag slumrade in för att få min egen nattsömn. Igår precis runt midnatt efter att Storasyster precis somnat sittande i vagnen.

Nu räckte det inte att buffa eller bära. La oss under loftet och sket fullständigt i alla regler om att inte amma på natten. Här skulle sovas. Skit i om han äter eller inte. Bara jag slipper gå upp och bära varannan timme.

Så i natt har jag i alla fall sluppit springa upp tusen gånger. Men sovit det har jag nog inte så mycket. Han var orolig några gånger och jag stack till honom behållarna så snabbt jag bara kunde så jag fick vila. Klockan sex var natten för min del slut. Då var det smelly blöja och söva om. Väl redo att lägga mig själv en stund vaknade självklart hon istället.

Tv rockar vid den tiden på dygnet!

Jag avråder starkt från följande kombination inom familjen: Orolig nattsömn för 1-åring, förkyld 3-åring som utvecklar öroninflammation, bortarest Make och rosslig och hostig mamma med mens.

Nu är det bara fem timmar kvar. Sen är han hemma. Gissa vem som ska sova?

Sova sova sova säng säng säng

Varför vara traditionell och ha en bestämd plats och säng att sova i?

I natt har jag bäddat till mig själv på soffan och Storasyster sover halvsittandes i vagnen efter ett kvällsbesök på närakuten. Öroninflammation! Stackars!

Den som sover som den ska är Lillebror som hittills bara vaknat till några gånger och behövt klappas lite på för att somna om. Pappan, han sover (inte i skrivande stund) på golfturnébussen mellan Helsingborg och Örebro inatt. I morgon kommer han hem till oss igen. Då flyttar jag tillbaka in under loftet.

Längtar efter stora sängen!

Tur jag mår bra nu. För ett par månader sen hade jag brutit ihop efter en liknande helg.

Svar på proverna

Igår kom svaret på provtagningen.

Det var varken körtelfeber eller borrelia. Vad det var/har varit vet vi ändå inte. Maken och jag är ändå rörande överens om att något har det varit i alla fall. Och detta något har blivit bättre av penicillinet. För nu är hon piggare igen. Skönt.

Och skönt att vi tog prover så vi inte skulle gått och trott att hon haft det ena och sen får hon det på riktigt… Eller nåt.

En smula i ofas kanske

I två dagar och nätter har jag tokammat en febersjuk Lillebror. Han har endast småätit lite annan mat. I stället har han sovit, eller åtminstone halvsovit i vagnen, yrat och gnytt med dryga 39 grader mest hela tiden.

Efter en tuff natt som avslutades med sista suppen klockan 06 och sen sova i vagnen på inglasade balkongen ett par timmar har febern släppt sitt grepp. Fortfarande nekat vanlig mat under dagen.

En lång sovstund sent på eftermiddagen gjorde visst susen. För nu är han pigg. Vill inte sova och inte ligga still och amma.

Jag däremot: Sprängfullt bröst som ömmar som efter första veckans amning. Ouch! (Det är rätt snabb leveranstid ändå.) Och trött som en tok efter två vaknätter och vill bara gå och lägga mig.

Behöver jag skriva att vi är bara en aning i ofas?

Happy Monday

Febern kvarstår hos Lillebror. Ligger konstant mellan 38,5 – 39,4. Med och utan värk”tabletter”. Han är hängig och har vilat mest hela dagen stackaren. Somnade för kvällen i när jag tog honom på promenad på gården i bärsjalen.

Syrran var på sitt allra osoligaste humör i morse och grät så att mellanbrorsan i våningen under hade konstaterat att Storasyster nog var ledsen. Det spelade ingen roll vad det gällde, så grät hon. Flertalet gånger med största säkerhet för att få sin vilja igenom och för att det inte var kalas hos J redan direkt på morgonen. Att hon behövde gå till dagis INNAN hon skulle på eftermiddagskalas var INTE vad hon ville.

Kalaset var toppen tills hon och bästisen rök ihop fem i fyra och den ena slog ett hopprep i pannan på den andra (vardagsmat).

Kvällen avslutades med att jag försökte amma Lillebror till sömns samtidigt som Pappan skulle natta Storasyster. (Ja, det var bara ett försök. Jag lyckades nämligen inte). Svartsjukan dök upp och hon skrek efter mig varpå Lillebror också grät och fick tröstas med yoghurt i köket. Hon somnade slutligen med Pappan och Lillebror i bärsjalen på promenad ute för att svalkas.

I morgon är det tisdag och vi hoppas på bättre humör.

PS. mitt humör har trots skrik, gråt och feber varit helt okej idag. Missade samtal hos psykolog idag och Gruppen i morgon och det känns helt okej. Och det är jag tacksam för.