Nej, nu är det tamejfan inte roligt. Nu är det några saker för mycket att tänka på tycker jag.
Klyschorna tänk positivt, det är aldrig så illa som det verkar och det hade kunnat vara värre hjälper föga just nu.
Utgångsläget i vår familj är enligt följande: Jag går hos psykolog och äter medicin för att jag är som jag är och för vad jag behöver gå igenom. Jag går också i en tisdagsgrupp med Lillebror (på samma ställe där jag går till psykolog) med fler mammor och barn för att få till en bra anknytning med honom.
Utöver detta är Makens pappa svårt sjuk, vilket han visserligen varit i många år. Läget är dock förvärrat just nu och för en månad sen sa de att han hade några dagar eller en vecka kvar. Sålunda finns en ständigt överhängande oro för när det faktiskt är dags. De första veckorna reagerade jag varje gång telefonen ringde. Nu har det lagt sig lite. Eftersom vi bor några timmars resväg därifrån åker Maken dit när han har möjlighet. Om vi andra kan så åker vi med.
I helgen skulle Storasyster skulle vara hos sin älskade mormor och jag, Maken och Lillebror skulle åkt dit.
Bekymret är bara att Storasyster fortfarande varken äter eller dricker. Jo lite lite grann. Igår bestod intaget av en skål med yoghurt med några russin, en mun mjölk, en halv rostad smörgås med smör, någon dl ljummet vatten, en liten skål med ris, en dl vattenmelon och några majskrokar. Det var visserligen mer än dagen innan då det bara blev lite vatten, en halv isglass och några cirklar med gurka.
Hon vägrar vätskeersättning, pärondricka, läsk, glass. I natt bad hon i alla fall om välling, vilket var positivt, men när den serverades hördes följande
Vad är det för välling mamma? (Majsvälling) Bajsvälling?! Nej, jag vill ha RIKTIG välling.
När jag väl kom med ”riktig” välling smuttade hon lätt på den och sa Nej tack. Några klunkar vatten lyckades jag få i henne. Anledningen till att hon vaknade var att jag bytte en blöja med mycket lös avföring. Inget kiss.
Idag har hon hittills fått i sig några klunkar vatten och två små skålar med yoghurt. Sen fick hon ont i magen och la sig på soffan och somnade.
Igår kände jag mig lite lugnare igen och tänkte att hon kommer börja äta och dricka idag. Idag känner jag mig inte lika lugn. Hon nekar kategoriskt till allt vi erbjuder och föreslår och hittar på ursäkter för att slippa. Igår köpte jag allt jag kan komma på att hon älskar och det som gick ner var ett bokstavskex, lite vattenmelon och lite ljummet vatten.
Innan hon somnade nu på morgonen klagade hon över att hon hade ont i tungan. Hon erkände matt att hon hittade på för att slippa dricka när jag genomskådade hennes påhitt.
När varken hot, mutor eller favoriterna funkar, hur kan jag då få henne att dricka?
Det låter så lätt att ge vätska med spruta i munnen, men hur det än är så kan jag inte tvinga henne att svälja. Hon värjer sig och håller händerna för munnen. En gång sprutade jag in alvedon mot hennes vilja. Det gjorde att hon kräktes. Idag har jag också sett att hon fått kväljningar när hon fått in mer än hon varit beredd på.
Idag hoppas jag att ett besök av mormor kan få henne att orka lite mer och vilja stoppa lite energi i munnen. Och att det kommer kiss i blöjan. Annars får vi nog dessvärre införliva det där hotet med mat genom näsan eller armen.
Det jobbiga valet mellan pest eller kolera är att Maken behöver åka till sin pappa för att hälsa på. Känns inget kul alls, för någon av oss. Men inte heller kul om han stannar hemma och det blir för sent…
Och stackars Lillebror som inte får någon uppmärksamhet alls just nu. Han sitter förresten nästan själv nu. Det är ju roligt i alla fall.
Nej, det är tamejfan inte roligt just nu!
