Hitta nytt namn

Fick inte mitt företagsnamn VinnSpiration godkänt av Bolagsverket .

Nu får jag hitta på något nytt. Förslag?

En dag i paradiset

Dagen har bestått i:

- lämna Lilleman till mormor 6.30. Somna om.

- lämna Storasyster till mormor 7.30. Somna om.

- vakna och gå upp 9. Se dimman över fjärden. Fästingcheck på Storasyster. Frukost.

- steka pannkakor till morgondagens kantarellcrepes. Lunch. Solen på väg fram. 11.30-13.

- tre timmars mammatid i blåbärsris, total tystnad, skog, rådjur, grodor, hallon, smultron. Och mygg.

- bad i havets 20 gradiga vatten med badgalen son, mindre badgalen dotter och badskeptisk make. 17.

- rensning av blåbär. Bärtokig son hjälpte till att minimera skörden markant. Underbar kväll med värme och sol över fjärden. Middag. 17.30-19.

- mullrar över havet. Förbereder för åska med att plocka in handdukar, kläder, dra ur sladdar mm. Barnen myser, den ena med böcker, den andra med bilar. Regnet kommer. Nattar sömniga barn. De somnar intill varandra på 5 minuter. Mys! 21.30.

- tömmer båten på vatten i förebyggande syfte för nattens åskväder.

- en stunds bloggande och ren avkoppling innan även jag kryper in i sjöstugan. Blixtar lyser upp fjärden som i morse var alldeles vit av dimma. 23.

- känner i golvet hur åskan mullrar och hör dropparna som smattrar på taket och soldäcket utanför. 23.30.

Lite snö på det här så hade vi väl fått med det mesta som naturen erbjuder i väder.

Har jag närt en naturist vid min barm

Vi kom till landet igår. Här är allt annat än plattläggning eller finklippt gräsmatta. Här är sten, rötter, barr och allt annat som finns att hitta på marken på en skogstomt vid vattnet. Fästingar och mygg inkluderat. Lägg därtill att det regnat en del så det också är blött och fuktigt i marken.

En timme efter vi kom igår vägrade Lilleman ha något på fötterna, särskilt inte utomhus där han helst av allt skulle vara.

Efter eftermiddagsbadet i havet skulle han inte ha kläder på sig.

När han är hungrig hittar vi honom vid köksbordet med både nektariner och äpplen i munnen, när han inte tigger blåbär och hallon från min dagsskörd i skogen förstås.

Sen älskar han att tugga i sig sina naturliga kosttillskott av Omega 3, fullkornsfetter och karotenrika frukter och grönsaker. (Omega-3 Plus, Tre-en-en, Carotenoid Complex).

Det är helt enkelt det naturliga som är hans grej. Frågan är nu; lär jag honom eller lär han mig?

Dagens högsta betyg

Lilleman pratar mer och mer. Mer är det kanske egentligen inte. Det är bara det att vi börjar förstå vilka ord det är han säger också. På Barnens egen blogg skriver jag mer om det.

Storasyster tycker att det är kul att prata med honom och hjälpa honom till rätta. Idag lät det så här när de pratade:

Hon: Lillebror, kan du säga klar?
Han: Klar
Hon: Kan du säga bilar?
Han: Bilar
Hon: Kan du säga… gosedjur
Han: Mamma!

Tackar och bockar för den!

Lillemans brutna sömnrutin

Lilleman ”vägrade” sova middag idag och rände bara runt i sängen när det var sovdags. Det är första gången i hans 1 år och 9,5 månaders unga liv.

Vi tänkte att vi var glada om vi kunde hålla honom vaken till kl 18 i alla fall så hoppas vi på lång nattsömn istället. Han sover nämligen vanligen 1,5-2 timmar på dagen och mellan 20,30-06/07 på morgonen. Dåliga nätter kan vi få sovmorgon ända till 7,30 men det hör till ovanligheten. Sover han länge vaknar Storasyster tidigt för att kompensera.

17,40 serverade jag blodpudding och rivet äpple.
”-blääpleee” sa han sömnigt vilket betyder äpple och somnade med mat och händer i munnen några minuter senare.

Tvättade av honom, bytte blöja och tryckte in vällingflaskan i munnen i hopp om att somna i alla fall lite mätt så han slipper vakna och vara hungrig klockan 4 och sen inte somna om .

Storasyster som tagit i lite extra med sina matprotester bröt ihop totalt då Pappan sa att det var dags att komma in för att äta. Kompisarna på gården är äntligen hemma igen och hon hade någon att leka med.

Istället för att komma hem blev hon bjuden på hamburgare hos grannbarnen och här sitter jag med mitt rödtjut och bloggar istället för att laga vår vuxenmat.

Kärleken växer

Storasyster 4 år

Idag var det dags för domen. Skulle hon bli godkänd eller ej?

Klockan 15 i eftermiddags tryckte vi på 8:an i hissen och klev sen in i väntrummet på BVC för att se om hon skulle bli OK eller underkänd.  Det var dags för 4-årskontroll med både ritning, räkning, hörsel och syn på schemat.

Fem minuter efter ankomst sitter jag med tårar i ögonen. Jag blinkade snabbt för att dölja alla känslor som vällde upp inom mig. Bara att se ryggen på min underbara tjej när hon helt självklart började rita en huvudfoting med huvud, ben, armar med armbåge, ögon med pupiller och hår skickade en känslostorm utan dess like genom min kropp. Jag är normalt inte den blödiga typen som gråter när det blir lite känslosamt och blev totalt överrumplad när tårarna vällde fram.

Fyraårig dotter. Fyraårig mamma. Fyra år av vånda, sorg, oro och hårt arbete. För mig själv och tillsammans för att ta oss fram till där vi är idag. Äntligen förstår jag, om ens en bråkdel av vad jag hört många prata om, den ovillkorliga och starka kärlek man känner för sitt barn.

Jag fick min start tillsammans med min dotter och redan från början förstod jag att det fanns någon anledning till att det blev så här för just mig, även om jag ännu inte förstår hela vidden av det. Jag inser att vi är långt ifrån klara, vi har bara börjat vår resa tillsammans och idag känner jag sån tacksamhet över att få ha henne i mitt liv och få lära mig av min kloka, fina, fantastiska dotter.

Hur hon klarade sig? Med beröm godkänt, på alla punkter.

Och för bästa foto…

Jag sitter och går igenom lite bilder. Känslorna svämmar över. Kärleken till de små är så stark idag och jag är så tacksam över att få ha dem i mitt liv.

Här kommer den i särklass bästa bilden av de 600 vi nyligen tankat ur kameran.

Yihaaa!

Jag har fått mitt bidrag godkänt nu. Det tog några veckor längre än vad som utlovats för att få besked och det är än bara att acceptera nu när jag väl fick ett JA.

Nu ska jag komma igång på riktigt med allt vad det innebär.

Jag som älskar (not) blanketter och dokument som ska fyllas i till myndigheter har nu ett par höga barriärer att ta mig igenom för att få dem rätt och riktigt ifyllda så företaget blir registrerat.

Insåg just att jag som förespråkar att ”träna” för att göra saker rätt och inte förvänta sig perfektion på en gång hamnat i läget att jag inte vet hur jag ska göra så då gör jag det inte alls. ”Det blir kanske lättare om jag väntar några dagar till”… Undrar vem som blir mest lurad?

Och tycker Skatteverket och Bolagsverket verkligen att det är okej med blanketter ifyllda till hälften för att det bara var det jag visste hur jag skulle göra… Nä, tror inte det va.

Jag får helt enkelt sätta mig ner och börja med att läsa VAD det är som ska fyllas i. Så länge jag blundar för det kan jag ju inte ens se vilka delar jag faktiskt KAN fylla i på egen hand och vad det är jag behöver hjälp med.

Jag gör ofta så att jag blundar för det där obekväma och svåra och gör annat istället för då slipper jag veta hur jag ska göra, hur lätt det egentligen är och hur skönt det är när det blir klart.

Så, nu har jag sagt det också. I morgon ska jag få det gjort.

Hur gör du när du vill undvika att se verkligheten?