Samtal i badrummet när Pappan uträttade ett av sina lättare behov, sittandes.
Men pappa, har du snopp? Har du ingen snippa?
Får jag känna på den?
”Eh… (fniss) Nej, den är min”. Och ”Det får du inte. Sånt får du vänta med.” typ…
Men jag vill det!
Meeh, den är trasig där. Titta!
Vad det var hon tyckte var trasigt har vi ingen aning om. Troligen något hudveck, kanske. Och nej, hon fick inte känna.
Senare samma dag duschade vi tillsammans hon och jag. Hon lånade min fotfil och plötsligt ser jag att hon sitter och pillar med skaftet… ja, ni fattar.
Hur gör man egentligen i såna situationer? Låter dem känna för att det inte ska vara något konstigt, eller lär de små liven att det är var och ens egen privata lilla ”ägodel”?
Hur har du gjort?
