På väg från tandläkaren idag funderade jag på hur något som är dött kan göra så ont. Så slog det mig att död orsakar ju faktiskt smärta på en mängd olika sätt. Så kanske det inte är så konstigt egentligen.
En annan fundering är hur en tand egentligen kan dö… Det är ju bara emalj, typ.
Om du tycker att funderingarna är lite knäppa och självklara så stämmer det säkert. Jag känner mig minst sagt lite bortkopplad och förvirrad av värken. Här är lite som hänt idag som visar på det;
- höll på att glömma både stänga och låsa dörren i morse, med nycklarna i låset
- hällde upp te på sushistället till lunchen och glömde stänga av kranen så teet rann ner på vagnen. Tur den inte stod närmare. Då hade det gått illa…
- sen var det nåt mer men det har jag t.o.m glömt vad det var.
Nerverna i min 2:6a (eller hur de nu skriver det på tandläkarspråk) har alltså dött och orsakar en smärta som sprider sig till käken, bihålorna, huvudet och axlarna.
Min underbare tandläkare borrade bort hela fyllningen idag, utan bedövning. Att det inte ilade det minsta har jag lättare att förstå eftersom tanden är död som han uttrycker det. Men varför gör det då så ont på andra ställen???
Om en vecka blir det rensning och rotfyllning. Då med bedövning.
Tack underbara Lisa för att Storasyster fick följa med er hem idag!!!
